Den här veckan. Orden tar slut. Hoppet fastnar i halsen. Ljuset har gömt sig. En enda vecka som rymde flyget till Kabul, attacken i St Petersburg, kemiska vapen i Syrien, USA:s reaktion på dem och nu Stockholm.

Har världen någonsin känts mörkare? Kanske inte. Har mörkret någonsin känts närmare? Definitivt inte. 

Och det finns ingeting att göra. Inget annat än det vi redan försöker göra alla dagar; gå trotsigt fram med ljus i mörkret, bemöta alla människor med kärlek och respekt samt ständigt påminna oss själva och varandra om att rädsla och våld och hat aldrig har byggt något av värde. 

Stockholm i mitt hjärta.