Att få sitt tredje barn först

– Man borde få sitt tredje barn först, säger kvinnan. 

Jag har ingen aning om vem hon är. Hon står på trappan utanför lindex i Jakobstad och har en riktigt, riktigt liten människa i babybarnstol vid sina fötter.  Hon pratar med en bekant när hon säger det där om att man borde få sitt tredje barn först. Jag bara råkar gå förbi, råkar höra och antar att hennes tredje är den riktigt, riktigt lilla.

Det är fem-sex år sedan nu. Ändå minns jag. Ändå har jag tänkt tillbaka på det så många gånger. Medan jag ännu hade bara ett barn. När väntade mitt andra. Och nu när jag väntade mitt tredje.

Jag förstår vad hon menar. Den här tredje förlossningen borde ha fått vara min första. Lika kort, snabb och lätt (i jämförelse med den första). Den här tredje fysiska återhämtningen borde ha fått vara min första. Jag har ätit exakt en värktablett (som gavs mig i förlossningssalen utan att jag bad om den), jag blev sydd med exakt noll stygn och jag har suttit på golv och hårda stolar sedan dag ett. Och det här tredje själsliga intåget i en ny familjefas borde ha fått vara mitt första. Sorg, gråt och ledsenhet – ja. Men inte med den där rädslan som ramar in allt det redan svåra med nattsvarta kanter. 

Allt har varit lättare den här gången. 

Jag kan inte låta bli att tycka synd om den förstagångsmamma jag var för åtta år sedan. Allt var rent objektivt sett betydligt svårare då och jag var dessutom betydligt mindre rustad för att möta det. 

Med tanke på der kan jag inte heller låta bli att vara stolt över den förstagångsmamma jag var då.  Tänk att jag klarade det! Tänk att jag kunde älska mitt lilla barn så otroligt mycket trots allt det svåra som kom på köpet. Tänk att jag vågade fler barn. Tänk att det blev så bra till sist. 

Trots att det blev bra håller jag med kvinnan på lindextrappan; det tredje barnet borde vara det första. 

(Och så undrar jag förstås; ni som vågat ett fjärde, femte, sjätte, sjunde (Minna!), åttonde… Blir det bara lättare? Borde man egentligen få sitt femte först?)


Jag och mina två sista. Som båda hade varit utmärkta första.

Advertisements

5 thoughts on “Att få sitt tredje barn först

  1. När det gäller förlossning kan det var tvärtom också. Den första var svår,men lättast. Den fjärde en mardröm.
    Annars beror det ju på så mycket annat,kolik,öroninflammationer,den egna orken…

  2. 3:e var absolut lättaste! Sen är jag kanske inte den rätta om man ska berätta om 4:e eller 5:e, för dom kom ju på samma gång 😀
    Men på nåt sätt tror jag att det är lättare den här vägen, att få tvillingar till sist, inget är nytt och skrämmande, det är bara att pussla ihop vardagen?!

    Första barnet är nog “testbarnet”, man prövar sig fram med ALLT!

  3. Jag har aldrig kommenterat tidigare men nu ska jag göra det. Jag har nio barn, ett av varje… Alla förlossningar har varit olika och det har tyvärr inte blivit lättare och lättare att föda. Sen hur det har gått efteråt har berott på så många olika saker. Vissa barn har varit mer lättskötta, vissa friskare än andra. Ibland har man egna bekymmer som grumlar spädbarnstiden och vissa barn har varit svårare att lära känna än andra. Nu har jag både stora och små barn och jag kan på något sätt hålla med. Man borde få börja med tredje barnet eller med något annat barn. Man borde få ha den erfarenheten man har som flerbarnsförälder redan när man får sitt första barn. Nu när jag ser mina tonåringar krama den lilla så kan jag tycka synd om dem som aldrig fick ha stora syskon som älskade dem. Men så här är det. Någon måste födas först och någon senare.

  4. Jag var helt säker på att jag inte skulle få ett till barn efter min första. Hemsk förlossning och så allt det andra som kom till när han fick hjärnskada osv. Därför är jag glad att hans lillasyster bara bestämde sig för att bli till TROTS att jag åt minipiller. Hennes förlossning och allt efteråt gick så lätt så lätt, och fast de då blev väldigt nära varandra (1,5 års skillnad) så det nu är jobbigt med två trotsare osv så vet jag att det var rätt beslut. Nu fick jag ju dessutom 5 bonusdöttrar via min man så det känns som om ett tredje eget barn skulle vara onödigt, men det är klart tanken finns där då det redan en gång “misslyckats” med hormonmedel…

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s