Olyckliga IRL

“Folk som är lyckliga online, är olyckiga IRL” skriver Karolina idag och menar att par som skyltar med sin lycka på nätet antagligen har det “ganska skit”. Det kanske låter hårt, konstaterar hon. Och jo, nog låter det hårt åtminstone i mina öron.

Min första tanke i mötet med andras kärlekslycka på nätet skulle aldrig vara att den är falsk. Jag älskar tvärtom att också de lyckliga berättelserna plötsligt har fått en arena. I filmerna och böckerna skildras egentligen bara de dramatiska och tragiska kärlekshistorierna. De lyckliga är för tråkiga. För ointressanta. För platta. Först nu finns det en chans att berätta också de andra berättelserna. Och jag tror att världen behöver få höra också dem.

Varje dag, alltså på riktigt precis varje dag, är jag tacksam och glad över att jag får leva med Fredrik. Det betyder inte att jag precis varje stund är tacksam eller att jag älskar varje egenskap han har. Det betyder inte att jag aldrig är irriterad eller besviken på honom. Men det betyder att det finns något där i grunden som får det där negativa att smulas sönder och att då fokusera på det skulle vara otroligt missvisande och orättvist. För det väger faktiskt ingenting i jämförelse.

Jag säger inte att alla par som verkar lyckliga är lyckliga. Så är det förstås inte. Jag säger bara att det inte heller är tvärtom; att de par som verkar lyckliga per automatik är olyckliga. Ibland är verkligheten faktiskt precis så som den ser ut att vara.

Sedan kan jag naturligtvis förstå att andras lycka kan upplevas som sårande om man själv lever i något helt annat. Men det betyder fortfarande inte att andras lycka inte kan vara äkta. Det betyder bara att den egna olyckan tyvärr är lika äkta. Och den blir ju inte mindre för att andras lycka naggas i kanten.

Jag tror inte att någon tror att det finns par som alltid dansar fram på rosor. Men jag går inte heller med på att alla parförhållanden egentligen är blod, svett och tårar och missnöje och kompromisser och gräl eller sopor under mattan. Att bara de berättelserna är sanna. Vi människor är så oerhört olika. Och vi är ännu mer olika som par. Det finns så många olika berättelser och också de goda måste få berättas utan att avfärdas som falska glansbilder.

img_3155

Advertisements

7 thoughts on “Olyckliga IRL

  1. Jag älskar också positiva historier! Jag har skrivit om flera sådana ur mitt eget förhållande. Jag syftade på folk som på riktigt försöker påstå att allt alltid är bra, att man aldrig grälar. Lyckliga par vet jag att det finns gott om! Sen kanske jag övertolkar, men det låter som att du antyder att jag kanske lever i ett olyckligt förhållande och därför irriterar mig på andras lycka? Nå, så är det inte 🙂

    • Ja, nu inser jag ju att det går att tolka min kommentar som att jag misstänker att du är olycklig i din relation. Och det var uppriktigt inte alls så jag menade, jag försökte mera allmänt förstå varför man kan vilja tro att andras lycka är fejk. Det gällde inte alls dig, ledsen om du tolkade det så.

  2. Jag träffade min man då jag var 15. Och bara 1,5 år senare fick vi tämligen överraskande en dotter. Hon fyller 28 i höst och har numera tre yngre bröder utspridda över en tjugo år lång period tidsmässigt. Jag älskar min man precis lika högt nu som i slutet av 80-talet och den känslan är helt ömsesidig. Jag skriver kanske inte så ofta om den saken på officiella sidor, utan mer i en sluten fb-grupp bland mina bästa vänner. Och jag har nog enbart fått posivitiva kommentarer om vårt långa förhållande både på nätet och IRL. Såna är ju inte nån självklarhet i dagens värld. Livslånga förhållanden alltså. Visst skäller jag på min man titt som tätt då han gör klantiga saker, men han vet att det är av ren kärlek. 😉 Grälar gör vi ytterst sällan. Jag skulle inte kunna tänka mig ett liv utan honom. ❤️ Och jag gillar verkligen att läsa dina positiva och som jag upplever det väldigt ärliga inlägg. Man mår bra av att läsa dem. Så fortsätt att vara lycklig du! 😊

  3. Det är fantastiskt med dej som vågar ropar ut hur mycket du vill få älska, hur mycket du älskar och hur mycket du vill jobba för att få älska dina människor.
    Det är oerhört helande. Och viktigt.

  4. Har många gånger när jag läst dina beskrivningar på ert äktenskap funderat på om det är just sådär som det borde vara? Måste man sakna sin man genast man är borta från varandra? Måste man vara upp över öronen förälskad ännu efter 10 år som gifta, o.s.v. Även om jag verkligen älskar min man så får jag ibland känslan när jag läser andras beskrivningar av sina förhållanden att vårt förhållande inte riktigt kommer upp till den nivån… Är det liksom OK att nöja sig med mindre eller kunde man kanske bli sådär superlycklig och kär som ni verkar vara, med någon annan?

  5. Bra skrivet! Jag inser att alla människor har sina sämre dagar, men det är kanske inget de känner att de behöver lägga ut i sociala medier, utan en del kanske vill ha feel-good konton/bloggar och fokuserar på det positiva utåt. Behöver inte var “fejk” för det för jag utgår åtminstone själv från att folk fattar att jag har dåliga dagar och ett delvis mörkare förflutet fast jag inte skriver om det öppet. Men ja, säkerligen finns det de som målar upp en fasad med flit för att framstå som att de har det perfekta livet – fast de inte alls har det. Men tror inte att de hör till majoriteten. Om det nu skulle finnas någon som precis alla dagar i året påstår att de är hellyckliga och allt är perfekt, då skulle jag bli lite skeptisk… Men kan inte på rak arm komma att tänka på någon sådan person. 🙂

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s