En usel kväll

-Jag känner mig lite ledsen. Det här har ju inte varit en rolig kväll, det har tvärtom varit en kväll med mycket bråk och skrik, säger jag.

Min sistfödda ser ut att vara helt oberörd av mitt bokslut för dagen, så jag väljer mer tydlighet i min kommunikation. Det lär ju vara bra.

-Och mycket har ju nog varit ditt fel, Arvid, säger jag därför.

-Vad har varit mitt fel? vill han veta.

Han verkar uppriktigt förvånad. Kanske han gick med på att något var hans fel, men mycket? Nej.

Så jag gör en liten lista. Jag tar inte ens upp allt (för det här var på riktigt en usel kväll), men jag tar upp det som känns mest på ytan just nu.

-Tja. Du rev mig i håret, du tog vardagsrumskuddar till badrummet fast jag uttryckligen bad dig att inte göra det, du klöste mig i ansiktet, du plockade inte undan de sju kastruller som du tagit till vardagsrummet och du slog mig. Kanske det då.

Han hör mig.

-Jaha, konstaterar han sakligt.

Och sedan fortsätter han i nästa andetag med ett bestämt:

-Men…

Och sedan slutar han. För det finns ju inga invändningar som är tillräckliga. Inga förklaringar som på något sätt försvarar. Och jag känner att det är sunt att han åtminstone inser att det inte finns något men som är värt att nämna. Kvällen var i sin helhet ett slag under bältet.

Att han insåg det, till sist, länder honom till heders.

Att jag insåg, till sist, att sådana här kvällar ju faktiskt är undantag nu och inte regel (vilket de var i höstas) länder mig till heders.

Att i morgon är en ny dag med nya möjlighet länder livet till heders.

Advertisements

2 thoughts on “En usel kväll

  1. Ganska imponerande och fint att han inte skyllde ifrån sig tycker jag! Och såna kvällar är inte roliga nånstans 😦

  2. Tack för att du berättar om de dåliga dagarna! Jag finner stor tröst i att ngn annan också har det jobbigt med barnen ibland. Trodde faktiskt aldrig innan jag fick barn att det skulle finnas dagar då jag rusar ut genom dörren direkt då gubben kommer hem. Då all ork har försvunnit under dagens kamper och tårarna bränner bakom ögolocken för att jag på riktigt undrar hur vi ska klara det här som kallas småbarnsåren. Tack igen!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s