Livet är tillbaka

Och med honom som jag älskar mest återvände också livet självt på något vis. Det där livet som egentligen är vårt, det där livet som jag saknat så mycket på sistone. Jag nyper mig i armen lite. Ändå är det svårt att tro. Är den där superlånga superintensiva perioden faktiskt över nu?

Det verkar så.

Bevis 1: Idag har jag varit på frukostdejt med honom. Vi åt och åt och åt och talade och talade och talade och drömde och drömde och drömde. Vi hade tid för varandra. Och jag vill för all framtid ha det så i normala fall.

Bevis 2: Här sitter jag och skriver ganska oviktiga blogginlägg tio före tolv en tisdag. För att jag kan.

Bevis 3: Idag ska jag springa. Har inte sprungit ordentligt sedan någon gång i somras. Och då var det också ganska skralt.

Livet är tillbaka. Det verkar så.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s