Igår tog jag en bild på Arvid. Och för första gången på månader slutade det inte med gråt och skrik och tårar. Vilken otrolig seger.

Att han är lite oskarp? Nå, visst. Världen är full av människor som sitter stilla bättre än Arvid. Men han går att föreviga igen (gick åtminstone igår) och det räcker rätt bra just nu.