Det finns så mycket som skaver i vardagen just nu. Så lite tid. Så mycket att göra. Så mycket otur. Så många så svåra vardagspussel.
Men ungefär fyrahundra kilometer härifrån har en av mina bästisar fått ett barn och allt det där som skaver stör lite mindre när jag tänker på det.
Det skavande i mitt liv är trots allt bara praktiska saker. Och det praktiska är ju bara det praktiska. Ingenting i jämförelse med ett liv.
Samtidigt har jag hört att det ofta är vardagsskavet som fäller en. Det är gräl om pengar och städning som river sönder äktenskap snarare än värderingar och livsavgörande frågor. Och det får mig att tänka att en vardag som i längden känns lite för påfrestande aldrig kan vara bra. Så det här måste vara övergående. Om inte måste vi välja annorlunda.
Men fyrahundra kilometer härifrån finns en liten människa som jag vet att jag kommer att älska. Och vetskapen om det är skavsårsplåster.
Nästan för lycklig 
Det är nog bäst att göra sådana val som känns bra i längden och lita på att Gud har en fin plan för er.
De val vi gjort för den här våren känns väldigt bra just nu, men de kräver helt klart att familjens hälsa levererar bättre än den gjort. Å andra sidan skulle väl inga val ha lyckats forma en dräglig tillvaro med så här många sjukdomsattacker. Ingenting allvarligt, men rätt många små skavande ting.