Vi har haft några födelsedagskalas hemma under de senaste åren, men jag tror att gårdagens festligheter höjde min puls mera än något annat kalas gjort.

Min dotterdotter Emilia firade sin första födelsedag och hennes mor hade en hel del förväntningar på dagen. Vi morföräldrar förväntades köpa present (det fixade jag i onsdags), bjuda på godsaker (det fixade jag i tisdags) samt ställa upp på kalaslek. Dessutom handlade vi ballonger, sugrör och kalashattar.

När den unga modern redan strax efter åtta igår på morgonen (efter uppvaktning med sång och gåvor) tyckte att vi borde klä oss i kalaskläder och stiga upp blev jag lam av trötthet. Men det tog sig och kalaset fick klart godkänt. Även om den galaklädda mamman tyckte att mormors pyjamasbyxor och morfars långkalsonger var på gränsen när det kom till feststassen.