Vänja mig

Jag har varit lärare i snart fyra år. Varje fredag har jag märkt något speciellt. Pirr. Fniss. Spänning. Helg. Jag har tittat på, liksom utifrån, för nästan aldrig har jag delat.

Tills nu. När jag har en man som är hemma på helgerna.

Jag pirrar. Jag fnissar. Jag är spänd. Helg.

Och aldrig har jag blivit besviken.

Åh, jag skulle så väldigt lätt kunna vänja mig vid det här.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s