Imorgon ska vi ha dop. Äntligen! Jag har hört att man som dopmamma ska stressa tills mjölken sinar. Så blir det nog inte i den här gården den här gången. Den magsjuka som präglat förberedelsedagarna har gett oss perspektiv som gör att servetter och kex känns världsligt. Ovärdigt vår oro. Bara Ingrid kan vara med blir det ett helt fantastiskt dop. Och just nu vågar vi tro att hon kan det. Andas ut gör vi inte ännu. Men det känns möjligt igen.
Nästan för lycklig 
Önskar er en riktigt fin dop dag! Hoppas Ingrid är frisk och kan vara med!
Tack, Sonja! Vi fick en väldigt fin dopdag och Ingrid var med och mådde alldeles utmärkt.
Hurra för Ingrid och grattis till lille Arvid! Minns E:s dop för ett drygt år sen som vi var på tillsammans, då jag och mina grabbar också bodde på ert golv ett par nätter. Det var underbara dagar och en fin fest. Jag är helt säker på att Arvids stora dag också var den bästaste nånsin’! 🙂 Det hade minsann varit så fint att få se er allihopa.
För övrigt kommer jag ihåg att vi var på en stor fest dagen innan vår minstings dop ifjol (tänk att det var ifjol!!) och att folk då också förundrade sig över att jag inte verkade det minsta stressad, att jag var på borta på fest dagen innan, att jag inte stod hemma och bakade för brinn kära livet inför festen, att jag var så lugn. Jag minns att jag inte fattade vad de pratade om! 🙂 Borde man alltså göra allt det där? Kan man inte bara köpa en tårta och lite kex (eller låta mor- och farföräldrar hjälpa till) och glädja sig tillsammans?
Nej, man kan inte köpa en tårta och lite kex ifall man är har ett förflutet som huvudbagare för släktfester med ca hundra gäster. Minst sju sorter på bordet ska det dessutom vara då det är jag som ordnar dopet, mindre eller sämre tillåter jag inte mig själv duka fram.
Ja, Jenny. Tänk så olika det kan vara! Jag antar och hoppas att du njuter av att fixa sju sorter, och det lär ju inte heller stressmomentet bli övermäktigt. Om jag hade varit tvungen att hosta fram minst sju sorter till gårdagens dop skulle jag nog ha blivit sjukskriven för utbrändhet och missat hela festligheten.
Jag tänkte också på Emanuels dop. Det var så roligt att ha er här. Kommer du ihåg när Adrian och Ingrid ville sova i resesängen tillsammans? Och hur Adrian tyckte om Ingrids skatter? Och hur de konkurrerade om muminmuggen med polismästaren? Åh. De borde få träffas oftare. Vi borde få träffas oftare.