Nu har jag börjat packa väskan. Men just nu har jag paus eftersom jag kört fast. Jag minns inte vad man som relativt nyförlöst kvinna vill ha på sig när man åker hem. Minns du?
Nu har jag börjat packa väskan. Men just nu har jag paus eftersom jag kört fast. Jag minns inte vad man som relativt nyförlöst kvinna vill ha på sig när man åker hem. Minns du?
Nästan för lycklig 
JEANS! Så tighta som möjligt, om så bara för en stund! Men det kan hända att det bara är jag som är lagd åt det hållet. Smink också, och en fin lös tröja. Jag kände mig typ som snyggast i landet då jag fick dra på mig mina jeans, och det var skönt med lite ytlighet en stund!
Åh, det där låter härligt! Att känna sig snyggast i landet. Hur är det? Så här i vecka 40 är det svårt att ens känna sig snyggast i… rummet som jag för tillfället är ensam i.
Rena kläder. Helst strukna.Och sånt som det är enkelt att amma i, utan att behöva klä sej halvnaken.
Rena strumpor.
Jag minns hur ny kroppen kändes efter magens reträtt, men samtidigt tråkig.
Så tyst och stilla det blir.
Och nu låter jag som en födslomaskin. Kopieringsautomat : D
Ja, just det. Nu ska man ju plötsligt ha amningsvänliga kläder. Hur ska jag klara det? Jag som lever i klänningar. Inte i kjol och överdel alltså – utan i klänning.
tillräckligt stora, lösa och mjuka byxor!
Låter skönt och vettigt.
Haha – så olika man kan vara… Jeans skulle jag inte ha drömt om (förutom mammajeans då) eftersom jag fortfarande såg ut att vara minst några månader gravid. Mjuka saker, tänkte jag säga. Och lösa. Gärna fina och rena förstås, men snygg kan jag inte påstå att jag hade nån tanke på… 😀
Mjukt och löst och skönt. Jag antecknar.
Leggings och en skön tröja 🙂
Låter klokt!
Sköna kläder! Men nappar du kamera och telefon innan du åker iväg har du allt du behöver! Och också det finns att låna på sjukhuset om du glömmer (åtminstone i Vasa och Jstad). Du får det du behöver och resten hinner F hämta innan du behöver det.Ingen stress för Väskan alltså (har själv aldrig packat nån!) 🙂
Jag tar absolut ingen stress. Mitt godis är redan packat och det är faktiskt det enda som känns riktigt, riktigt, riktigt viktigt. Jag brukar säga att allt här i livet (också det allra bästa) är ännu bättre med godis. Och jag tänker mig att också det allra värsta (typ en lång och seg och jobbig förlossning) åtminstone inte kan bli värre med godis.
Jag är ju en riktig jeanstyp så med båda barnen har jag nog ”hoppat” direkt i dem när det varit dags att åka hem, dock mjuka, lagom tajta, stretchiga sådana. Du är kanske mera en leggingstyp 😉 Leggings har jag också haft med mig till bb. Tyckte det var skönt att inte behöva gå omkring i korridorerna med nakna ben under den där mammaskjortan.
Du ser för övrigt helt sanslöst fantastisk ut i vecka 40, Amanda! Fattar inte att du är fem före förlossning! Vilket hår, vilken lyster, vilken hållning! Den vackraste höggravida kvinna jag nånsin sett – på riktigt!
P.S. Jag och Matheo kommer om 1½ vecka. Var god och meddela bebisen att han (ja, jag tror på en han) kommer ut lagom till det! Tack. Och puss.
Finaste Meja! Tack för dina enormt fina ord i stycke 2. Jag blir så glad och rörd. För jag känner ju mig inte på något sätt sanslöst fantastisk. Jag känner mig tung och stor och konstig och oformlig. Och jag längtar efter att någon gång snart få känna mig som en… människa med en vanlig kropp. Åtminstone en något sånär vanlig kropp, jag begär verkligen inte speciellt mycket just nu. Men det hjälper på något sätt varje gång jag får höra någon säga något annat. På riktigt. Så djupt ner i gropen är jag, att varje kommentar som antyder något annat faktiskt lyfter upp mig. Så tack för att du lyfte ikväll! Du är så fin. Jag ska försöka säga åt bebisen, men samtidigt skulle det passa vår familjs övriga planer ganska bra om den bor kvar i magen till och med 19.10. Å andra sidan är du ju här ännu då, så kanske vi siktar på det? Puss!
Nå, okej då. Och bebisar gör ju som dom brukar – precis som dom vill! 😉 Lycka till, min fina!
Tusen tack! Det lär behövas. Jag är inte gjord för förlossning.