Hoppas hoppas hoppas

Igår klockan åtta på morgonen borde jag och Ingrid ha åkt med RG till Umeå. Därför hade vi stigit upp klockan sex. En söndag. Därför hade mina föräldrar stigit upp klockan sex. En söndag.

Efter en halvtimme på båten kom beskedet: båten avgår inte på grund av vinden. Så vi steg av båten, gick på gudstjänst i mormors kyrka och besökte sedan godgoda vänner i den stad som är min barndomsstad. I väntan på att kvällsbåten skulle gå. Den som det hette att garanterat skulle gå.

Och en timme före den båten ska avgå får vi beskedet att den inte går klockan åtta utan klockan 04.00. Och jag säger tack men nej tack jag reser ensam med en treåring. Som steg upp klockan sex i morse för att hinna med den där första båten.

Så nu sitter vi i Nykarleby och väntar på att mamma ska komma hem från tandläkaren så att vi kan äta köttsoppa. Och så hoppas hoppas hoppas vi att båten ska gå som planerat klockan åtta ikväll och att framför allt att den ska komma fram till Umeå som planerat klockan 23.30 lokaltid ännu senare ikväll. Och Ingrid är förkyld. Har glansiga ögon och varm panna och snyter sig med en vit A4 för att hon av någon märklig anledning föredrar det framför näsdukar och hushållspapper.

Och nu kom mamma hem igen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s