Jag trodde att jag skulle komma hem vid fyra-tiden i dag och vara tvungen att först städa lägenheten med en småhungrig och lägertrött Ingrid hängandes i benen och sedan laga mat åt x antal personer med en storhungrig och fortfarande lägertrött Ingrid hängades i benen.
Jag kom hem vid fyra-tiden till en städad lägenhet och en man som just hade städat lägenheten i fråga och som sedan tog med sig den småhungriga och lägertrötta varelsen. Plötsligt fick jag sitta en dryg halvtimme på den saknade soffan (vars kuddar dessutom blivit avdammade grundligt idag) och ska snart få fixa maten utan någon alls i benen.
Tänk att det kunde bli så bra. Det som såg så taskigt ut.
Älskade svärson, älskade dotter. Ni är en så fin familj!
Han är verkligen underbar. Jag förstår inte hur man kan vara så bra.