0 reaktioner på ”Guldkorn

  1. Ibland då jag åker spårvagn brukar jag välja ut en medpassagerare och fantisera ihop hur den personens liv ser ut. Helt baserat på hur personen ser ut. Det är spännande hur många ledtrådar alla bär på, en sliten taxklack kan liksom vara början på en spännande livshistoria. Eller en väldigt alldaglig. Men det är ju hela poängen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s