Egentligen avskyr jag att flytta så innerligt att jag kan tänka mig att bo kvar i sunkiga lägenheter i åratal för att slippa det. Det är så äckligt. Varifrån kommer alla saker? Vad är alla saker? Allt som inte är kökssaker, böcker och kläder känns som obehagligt lösöre. Usch.

I dag är det dags och jag är vid oförskämt gott mod. Kanske jag har förlorat all respekt för dylika projekt. Eller så är det bara det att flytt i egen takt en kort bit bort inte är så ruskigt. Jag undrar om vi någonsin igen kommer att ha en så här harmonisk flytt.