Jag vet inte hur många muminmuggar vi har hemma hos oss. Kanske 70. Kanske 80. Inte för få, kan vi konstatera. Och för en tid sedan flyttade våra första ABC-muggar in i köksskåpet. Så att hela familjen kan dricka te eller varm choklad ur en mugg med den egna bokstaven. (Ja, jag är mycket medveten om att det här inte är något man behöver för att kunna leva ett meningsfullt och lyckligt liv.)

Och nyligen var det dags för tre muggar till. Och de här behövdes nästan. För glädjande ofta är vi ju fler än bara vi fem som ska dricka ur mugg här hemma.

L-muggen är till Ingrids tre bästa vänner. De måste turas om. Tänk att alla tre har namn som börjar på L. Tänk att alla tre är här nu i skrivande stund. Ljudet av deras högljudda prat och skratt är ett av mina bästa ljud.

V-muggen är till Arvids bästa vän. Han som nog är vår mesta gäst. Och numera har vi också en annan ung man här rätt ofta som kan använda samma mugg.

E-muggen är till Hildes bästa vän. Hennes syskon borde faktiskt också få ha muggar här, men det har de redan så länge de går med på att låna av oss andra.

Att mina barn har så fina vänner är något som jag aldrig tar för givet. Det är en ständig källa till tacksamhet. Att de dessutom har vänner som är här så ofta att vi tycker att de borde ha mugg här är också helt fantastiskt fint.