Igår var det val. 75 personer gav mig mandat att föra deras talan i församlingsrådet under de kommande fyra åren. Det är, för mig, en hisnande tanke. Ett enormt ansvar. En stor glädje. Och en minst lika stor överraskning.
Vågar jag tro att jag har en plats och en uppgift? Ja. Ändå ja. Trots att jag ju är så hopplöst lite politiker och aldrig någonsin har velat köra någon viss linje. Jag har ingen uttänkt agenda och ibland känns det som om beslutande organ är främst till för dem som pekar med hela handen, inte för oss som stundvis undrar om vi alls har händer.
Men ändå har jag landat i att: ja. Det finns en plats och en uppgift för mig. Och jag ser fram emot de kommande fyra åren.
Däremot vet jag inte om jag vill uppleva resan fram till valresultatet någonsin igen. Den har slitit på mig. Sällan var den vacker. Men nu är den över.
Nu börjar en annan resa.
Nästan för lycklig 
Grattis!! Va kul att du kom in 🙂 Lycka till massor – höll tummarna att det skulle gå bra för dig.
Tack för din kommentar, Karin. Jag ska göra mitt allra bästa och försöka bära mitt förtroende på ett fint sätt.
Grattis! Du är rätt kvinna på rätt plats, det är jag övertygad om!
Tack, Mia! Jag har verkligen tvivlat mellan varven, men just nu känns det bra. Hoppas vi i nya rådet får en fin start på vårt arbete.
Grattis både till dig och till församlingen! Av det jag läst får de en klok person i församlingsrådet.
Jag upptäckte din blogg när jag googlade på nåt speciellt ämne, och sen insåg jag att jag har en av dina kära systrar i min närhet! Också en klok kvinna.
Tack för dina vänliga ord!
Att du får ha en av mina kära systrar i din närhet gör att jag är lite avundsjuk på dig. Hälsa henne nästa gång du ser henne!