Idag har vi hängt i skärgården. Fyra vuxna och sju barn under sju år tog en båt och jättemånga väskor och påsar och bosatte oss på Euran. (Känn dig inte dum om du inte vet vad och var Euran är. Det visste jag först kring lunchtid idag.)
Det var på många sätt en fantastisk utfärd. Jag åker båt typ vart femte år, så bara det. Havet var ljuvligt och vädret starkt. Maten bra och sällskspet fint. Att Arvid sov middagsvila i sin resesäng i skuggan på stranden gjorde ingenting sämre. Tvärtom. Jag såg nog att det fanns de som tittade lite konstigt när vi smällde upp sängen i sanden. Jag tittade SÅ inte konstigt när jag plockade upp Arvid två timmar senare.

Så värt lite krångel för att ha glada barn konstaterar jag efter ett impulsivt villabesök som slutade efter några timmar för mig och Lisa. Ingen vagn med och allt blev fel! Impulsivt och tre månader tycks inte funka!