Aldrig kunde jag tro att den första tiden med en bebis kunde vara såhär smärtfri. Allt har fungerat, inget har fattats oss. Ganska ofta när vi ger uttryck för hur bra allting går vill folk informera oss om det faktum att det kan ändra över en natt och att det nog kommer tuffare tider.
Vi vet. Vi vet. Vi vet. Inget människoliv har hittills varit smärtfritt och Arvid lär knappast vara undantaget. Men. Det hjälper inte vårt kommande lidande att ta ut det i förskott. Vi får det inte lättare sedan för att vi inte njuter nu. Därför tänker vi väldigt lite på kommande smärta och fokuserar väldigt mycket på nuvarande glädje. Medvetna om att det nog kommer jobbigheter någon gång. Och just därför glada och tacksamma nu, inte på förväg lidande när möjlighet till annat finns.
Nästan för lycklig 
Härligt! Man ska absolut njuta. Och blir det sämre blir det ju med nästan all säkerhet bättre på nytt igen 🙂 Kramar till er!
Kramar till er också! Vi ska snart höras om en träff. Känner att ett besök i Esbo skulle vara helrätt här i december.
Javisst! Hur är det på självständighetsdagen? Har Fredrik fullt upp då?
Ja, varför ta ut olyckan i förtid? Diskuterade det där med några vänner som alla känner andra med t.ex. svårt sjuka barn och andra hemska saker. Ibland kände vi dåligt samvete för att vi själva har det bra. Men det funkar ju inte så, empati kan man ju visa ändå . Undrar bara varför det finns ett behov av att berätta för andra att det blir värre… det upplevde vi med första barnet och med andra fick vi veta att de hade rätt 🙂 Men det hjälpte oss föga. Nu är allting prima igen.
Jag förstår precis vad ni menar med det dåliga samvetet för att man har det bra. Och samtidigt tänker jag att de som har det verkligt jobbigt, med till exempel sjuka barn, nog blir mera provocerade om man själv inte är glad över sin tillvaro. Och din sista poäng, om att det är prima igen är så sann när man har barn. Goda tider kommer och går. Så är det väl också när man inte har barn, men kasten blir kanske tvärare och tydligare sedan man blev flera. Livet lite skörare, liksom.
Ja, jag tycker ni gör helt rätt! Det mesta går som en dans hos oss också för tillfället och jag känner en sån enorm tacksamhet. Det är bara dumt att gå omkring och stålsätta sig för tonårstiden eller något annat som förutsätts vara jobbigt så man inte överrumplas sedan. Det är ju bra nu. Det kommer knappast alltid att vara det, men tänk vilket slöseri att inte njuta medan det går!
(och haha, vad fånigt, jag skrev ju nästan exakt samma sak som du skrev i ditt inlägg. Det var inte för att härmas utan för att visa hur innerligt jag håller med!)
Tack för dubbelstödet! Det är fint att ni får ha det så bra. Njut, njut, njut. Det är ni värda!
Ja! Men varför säger folk så? Det hör ju liksom till den finska mentaliteten att ständigt förbereda sig inför det värsta, men vem har nånsin vunnit nåt på det? Och det här med barn- och bebisskötsel – ni av alla föräldrar är ju liksom int born yesterday heller.
Det är nog den finska mentaliteten, jo. En mycket osund del av vår mentalitet. Tyvärr fungerar det ju inte så när svåra tider kommer att någon säger:
– Ja, egentligen skulle det bli 15 kg jobbigt, men eftersom ni redan under lättare tider fasade för det här som komma skall istället för att njuta och ha det bra så behöver ni lida bara 13 kg nu.
Under dessa snart 10 månader som förälder har jag mer och mer lärt mig att fokusera och uppskatta de saker som fungerar. Visst har vi det kämpigt med sovandet, det går det inte att bortse ifrån, men däremot gläder vi oss över att tex dags sömnen och ätandet fungerar jättebra just nu. Ja, egentligen fungerar nästan allt (!) utom nattsömnen. Att fokusera på de delar som fungerar mindre bra gör att de tar ännu mera energi av en än nödvändigt, för att inte tala om att sätta energi och tankar på problem och svårigheter som inte ens existerar- det är ju helt bortkastad energi.
Nä, njut ni av att ha det bra!
Helt rätt! Jobbiga tider går ju hur som helst inte att förbereda sig på annat än att man, som du säger, är medveten om att det inte kan vara bra och fantastiskt jämt. Men vem tror väl det? Och kanske finns det något litet att vara glad eller tacksam för också när det är riktigt tungt i livet.
P.S. När de där tråkigare stunderna väl kommer kunde man kanske försöka tänka lite som Alfons farmor. ”Om det var roligt jämt, så visste man ju inte att det var roligt! Var ni glada att ni är lessna! Tråkiga saker finns till bara för att man ska märka skillnad när det roliga kommer sen.”
Jag är så glad att ni får njuta av tillvaron, Amanda.
Det är jag också, Meja. Tillvaron är verkligen fin just nu.