Och så är den här igen; årets i särklass tröttaste dag. Släng dig i väggen, nyårsdag! Och alla andra dagar då man borde vara trött. Ingenting slår dagen efter dagen efter skriftskollägrets sista natt.

Den där sista natten blir det högst ett par timmar sömn. Och dagen efter är det hårt arbete hela förmiddagen med att packa grejer och konfirmander och deras grejer på en båt. Krama hejdå och blinka bort tårar medan man febrilt tänker att det här är bara början. Väl hemma häckar man mest på facebook och väntar på foton och accepterar vänförfrågningar och chattar med konfirmander med lägerlängtan. Och pratar om dem med Fredrik och minns hur fantastiska de faktiskt var. Minns du när hon gjorde så? När han sa så? Trött? Antagligen. Men också hög av lycka och tacksamhet och därför går det inte att sova.

Men i dag. Efter en lång natt är det plötsligt väldigt tungt. Jag tror Ingrid får titta rätt mycket på barnfilm så vi får sova ikapp ens lite. Elva dagar hårt arbete hela dagarna och elva nätter halvtaskig och kort sömn tar ut sin rätt just i dag. Utan att fråga om lov och be om ursäkt.