Bilden säger att jag är på väg på skidresa. Verkligheten säger att jag är på väg på gudstjänst. Bra krock där.

Ja. Idag bor hon i rosa prinsessklänning och lystrar bara till namnet Törnrosa. Ibland Aurora.

Och jag kan känna att Disney motarbetar mig lite. Jag försöker ju lära Ingrid att prinsessor är mäktiga typer som bestämmer saker men Törnrosa, Snövit, Belle och gänget har onekligen en lite annan attityd till sitt värv. Faller hjälplöst in i dvalor som bara prinsar kan rädda dem ur. Ja, jag är sur. Jag efterlyser prinsessor i vackra klänningar med attityd, mod och handlingskraft. Känner ni sådana? I vilka böcker och filmer träffar man dem?

Och medan hon lystrar till namnet Törnrosa får jag lystra till Drottningen. Det tyckte jag var besvärande tills hon istället började kalla mig Onda fen. Allt är relativt.

Jag letade efter reaböcker i genren ”sådant som är lite jobbigt och obekvämt” och hittade en bok vars titel uppmuntrade mig att slänga den. Hann inte lusläsa texten på bakpärmen men uppfattade orden miljörörelse och sophantering och tänkte ge mina konsumtionistiska sidor en känga.

Det gick inte så bra. Boken var ett enda långt försvarstal av den svenska avfallshanteringen. Jag uppfattade att jag bör konsumera mera för att öka avfallet och därmed öka trycket på att vidareutveckla hanteringen av det.

Och det argumentet blir lite avigt. Känner jag. Skapa avfall för att bidra till att förbättra hur man hanterar problemet avfall? Då är ju kontentan ändå att avfall är ett problem och då borde väl alternativ A ändå vara att försöka minska på grundproblemet. Eller?

Jag blev inte det minsta utmanad. Det kändes inte alls jobbigt och obekvämt. Bara konstigt.

Och så påmindes jag om vikten av källkritik. Om en ekonom på Svenskt Näringsliv skriver en bok lär han ju knappast uppmana oss att undvika att köpa.

Jag tycker att genus och kläder är svårt. Jag ville så gärna vara en medveten och intellektuell mamma och jag köpte de mest neutrala babykläder som fanns när människan i magen fortfarande var könlös i min tankevärld.

Och min Ingrid var verkligen en bebis i brunt och vitt och grönt. Och rosa ibland, främst på grund av de plagg hon fick som gåva. (Att jag ens lägger till den kommentaren som ett fånigt försvar säger något om min (dåvarande) känsla av misslyckande på den här punkten)

Men någonting gick fel. För det där bruna och vita och gröna har blivit klänning 350 av årets 365 dagar. Allra helst klänningar i rosa och lila och rött. Den där lilla flickan som jag helst skulle se i könsneutrala jeans med grön fleece och mörkblå mössa totalvägrar det mesta som inte är väldigt flickigt.

Och ja, jag har skämts. För det är klart att det är upp till mig som förälder vad hon har på sig. Det är trots allt jag som har köpt det mesta av det som finns i hennes klädskåp. Det är mitt fel. Och dessutom är det ju jag som också har klänning 350 av 365 dagar. Kanske till och med 355.

Men jag orkar inte skämmas mera nu. För att jag är en mamma i klänning som format en dotter i klänning. Istället tänker jag att hon förhoppningsvis i mig får se att man inte är vän och mjuk och dum och Disney-aktig bara för att man har klänning. Att också en kvinna i volangkjol kan vara stark, självständig, jämställd och högljudd. Dålig på att laga mat och fruktansvärt ointresserad av att städa. Lat ibland. Engagerad ibland.

Att det inte sitter i kläderna. Att inga egenskaper automatiskt följer med de kläder vi bär.

För var det inte det vi försökte lära våra barn från första början?

Har jag sagt att jag tycker om Clara? Hon den Underbara? I ett inlägg (som jag av någon skum orsak inte kan länka till) formulerar hon igår ännu en tanke som bott också i mitt huvud. Men som jag inte vet om jag skulle våga formulera eftersom tanken inte bodde hos mig speciellt länge. Inte tillräckligt länge för att jag skulle hinna tänka igenom alla motargument och mitt bemötande av dem.

Men visst. Lite rigid kan också jag vara ibland.

Dagens dilemma: jag vill verkligen se på the Voice. Fredrik tycker vi ska vara ens lite kultiverade och se På spåret. Hur gör man då?

På juldagsmorgon packade vi ner halva hushållet i plastpåsar och ikeakassar och bar ner dem för trappan för att sedan bära ut dem till bilen.

Ingrid var resklar och ivrig. Hon avverkar alltid långa bilresor i fleece om det är kallt snarare än varmt ute.

Jag var också resklar och ivrig. Ingrid försökte fånga det på bild. Och det gick väl sådär.

Sedan åkte vi bil i många timmar. Det är långt till Österbotten när det är mörkt nästan alltid och vägarna tillåter max 80 km/h.

Under jullovet spelade vi en del sällskapsspel med systrar och dem som hör ihop med dem. Här är det A-Ö som gäller. Den yngsta systern vann. Hon gör ofta det.

Ingrid och kusinen lekte utanför mormors lekstuga. Varför det var roligare än att leka i mormors lekstuga övergår mitt förstånd. Nästan oförskämt angenämt uteväder för mellandagstider.

På nyårsaftonseftermiddag somnade jag och Fredrik. Tydligen. När vår dotter var på café´med sin mormor och en kusin.

Ett par dagar efter att min shoppingstrejk fick sitt slut köpte jag kjolen med stort K. Trots att jag inte kunde komma på ett enda sammanhang där jag kommer att kunna använda den. Förutom hemma. Trots det kändes kjolen som ett vettigt köp. Så stort K är det alltså frågan om här.

Efter nästan två veckor åkte vi hem igen. Det är lång tid men den gick så snabbt att vi inte alls hann göra allt det där som vi hade tänkt göra. En hel del vänner blev oträffade och jag har inte riktigt kommit över besvikelsen ännu.

Sedan tömde vi bilen på halva hushållet plus alla julens nyförvärv. Att vi själva fick rum i bilen är en gåta som fortfarande inte fått något svar.

Och ja, det finns fortfarande en plastpåse eller två som inte packats upp här hemma.

Landningen tillbaka i verkligheten blev hårdare än jag hade önskat. Av andra orsaker än jag hade trott och varit beredd på. Nu har jag markkontakt igen och njuter av det. Och tänker att förutsägbar vardag är ganska skönt. Och att spänning alltid har också negativa drag.

Och att brutal humor har ganska få negativa drag.

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?

Jag blev fast anställd.

2. Höll du några av dina nyårslöften?

Nästan. Jag klädshoppingstrejkade hela 2011 och höll det ganska bra. Ett par snedsteg på slutet, men i övrigt var projektet en framgångshistoria av rang.

3. Fick någon du känner barn?

Jo, en av mina bästisar. Och några andra vänner också. Och ännu flera fick sina andra barn. Och nästan alla har fått pojkar.

4. Dog någon som stod dig nära?

Nej.

5. Vilka länder besökte du?

Sverige fyra gånger. England två gånger. (År 2010 var det Sverige två gånger och England tre gånger så ingen ska komma och anklaga mig för likriktighet)

6. Är det något du saknade 2011 som du vill ha 2012?

Svar: ja.

7. Vilket datum kommer du alltid att minnas?

Den här frågan blir inte det minsta lättare trots att jag svarar på den för tredje gången. Nästa år ska jag försöka lägga något specifikt datum på minnet för att kunna svara bättre då.

8. Vad är det bästa som hänt dig under året som gått?

Fredrik. I år igen. Vad jag än svarat tidigare så är det nog alltid han.

9. Vilket var ditt största misstag?

Det första jag kommer att tänka på är att jag började fuska med springandet på sommaren. Men det är antagligen inte sant.

10. Vilket var ditt bästa inköp?

Det jag kommer att tänka på är julgransgrisen. Men det beror nog mera på stämningen när jag handlade den. Och stunden före med en älskad vän.

11. Vad spenderade du mest pengar på?

Hyra och mat och telefon- och internetanstlutningar.

12. Vad gjorde dig riktigt glad?

Sportlovsresan, de där veckorna i juni, världens och tidernas bästa skriftskolläger och förstås tonåringarna i mitt liv.

13. Har du varit sjuk eller skadat mig?

Nej. Oförskämt frisk och välmående. Och oerhört och ödmjukt tacksam för att det fått vara så.

14. Vilka låtar eller artister kommer att få dig att tänka på 2011?

Inte för att låta pretentiös, men Eric Saade är nog artisten. Och Saviour of the world låten.

15. Mådde du bättre eller sämre under 2011 än vad du gjort tidigare år?

Det beror ju väldigt mycket på med vilket år man jämför. Och svaret är antagligen också i sådana fall: både ock.

16. Finns det något du önskar att du lagt mer tid på?

Mina tonåringar.

17. Finns det något du önskar att du lagt mindre tid på?

Boken Maken.

18. Hur var din julafton?

Ovanlig men fantastisk. Vi firade för första gången julafton utan biologisk ursprungsfamilj men med goda, goda vänner.

19. Blev du kär?

Fortsatte vara kär i den man som så väl fortfarande förtjänar både min förälskelse och min kärlek.

20. Vilket program har varit det bästa på tv?

How I met your mother. Himlaliv. Och Desperate housewifes.

21. Hatar du någon som du inte hatade förut?

Fortfarande en väldigt skum fråga.

22. Vilken var den bästa boken du läst under året?

Det har jag absolut ingen aning om.

23. Vilken var din största musikaliska upptäckt?

Jag gör väldigt sällan stora musikaliska upptäckter. Inte heller år 2011 blev det några nämnvärda.

24. Önskade du dig något som du fick?

Er berlockarmand. Och en bok. Och örhängen. Och en plättpanna. Och en klänning.

25. Önskade du dig något som du inte fick?

Jo. Men det berodde varken på tomten eller hans medhjälpare. Eller på att jag inte var snäll nog.

26. Vilken var årets bästa film?

Det här är nästan lika jobbigt som det med musiken. Jag tyckte om bioupplevelsen med One day tillsammans med två av mina systrar.

27. Vad gjorde du på din födelsedag?

Jag var på skriftskolläger och fick av hjälpledarna där ett av de två finaste födelsedagskort jag någonsin fått. Det står fortfarande i vår bokhylla på paradplats.

28. Vilka var de bästa människorna som du träffade?

Konfirmanderna.

29. Hur skulle du beskriva din klädstil?

Det börjar luta mot bondromantiskt. Med någon tonårsdag ibland emellanåt. Nästan alltid klänning. 9,7 av 10 dagar är det klänning.

30. Vad fick dig att må bra?

Människorna omkring mig och det hopp som jag alltid har med mig.

31. Vilken kändis var du mest sugen på?

Ingen alls faktikst. Och det känns inte det minsta tråkigt att säga så.

32. Vem saknade du?

Familjemedlemmar på annan ort.

33. Vilken var din bästa månad?

Juni.

34. Finns det något som du skulle ha kunnat göra bättre?

Jo, mycket. Men det fanns också sådant som blev ganska bra.

35. Hur kommer nästa år att skilja sig från det här?

Det har jag ingen aning om. Jag har mina förhoppningar. Jag vill sova mera. Jag vill ha en mera ostörd sommarsemester. Jag vill läsa mera. Jag vill shoppa minst lika lite.