Man sätter sig inte på Hilde. Så säger vi ibland, vi som känner henne allra bäst. I all sin litenhet har hon en otrolig integritet.

Den som gör misstaget att försöka kan få svar i form av konst. Så gick det för Ingrid och hennes kompisar när de försökte stänga ut Hilde ur gemenskapen. Hon blev arg, ritade och slängde in sitt alster i Ingrids rum.

Och sedan fick hon ju vara med. Hur skulle de ha kunnat något annat?

Ser ni hur otroligt glada och tillsammans de fyra stora är? Ser ni förtvivlan och ensamheten i den lilla bakom dörren?

Hon hittar alltid sina vägar, vår minsting.