Vi hade båda grå tröja och håret i knut mitt på huvudet. Hade sökt oss till en så tyst och avlägsen del som möjligt av våra hem fulla av barn för att få tala något sånär ostört med varandra idag.
Hon är något av det absolut svåraste med att flytta från Helsingfors och hon har varit något av det absolut bästa med att mitt nuvarande jobb så ofta fört mig tillbaka dit. Numera förs jag ju ingenstans och saknaden är enorm.
Så det var väldigt värdefullt att få tala en och en halv timme med henne idag. Nästan två. Nästan ostört. Nästan som vanligt.
Jag vet inte hur det är med dig, men jag börjar veta vad jag behöver för att klara den här tillvaron med tillräckligt mycket förstånd i behåll. Tillräckligt många träffar med vänner på de sätt som är möjliga står väldigt högt på min lista. På den finns också minst 10 000 steg per dag. Tre länkar i veckan och så mycket skön- och själlitteratur som bara ryms in. Och en kort sväng utomhus senast vid lunch.
Vad finns på din lista?
