Hur det går med min och Arvids relation? Ni vet, relationen med den där mamman som älskar och älskar och älskar och den där sonen som låtsas vara rätt sval. Men som nog älskar gränslöst när han tror att ingen ser.
Nå, det går till exempel så här vid läggdags för någon dag sedan:
-Arvid, varje dag tänker jag på att du är världens härligaste pojke.
-Mamma, varje dag tänker jag på att du är världens… konstigaste mamma.
Han påstod sedan att konstig är ett positivt ord.
Jag väljer att tro honom.
Jag har SÅ inte råd med något annat.
Bild: Kavilo photography
Nästan för lycklig 
Som förskollärare har mött många barn och tycker att din son verkar oerhört begåvad… Tänker djupa tankar och är så verbal… Kommer att bli något stort av honom!