Not so kisi now

Även om det finns många nackdelar med Fredriks jobb så finns det en del riktigt tunga fördelar också. En av dem är att han och barnen i söndags åkte till Österbotten på ett litet midvinterlov och tog ledigt från jobb och dagis och förskola på måndag och tisdag. Bara sådär. Bara för att de kan.

Så här har jag vandrat omkring och haft väldigt få plikter och därmed har jag kunnat reparera många av de skador som kommit av de två senast veckornas löjliga tempo. Jag har sett alldeles för många avsnitt av Dance moms (jag känner förresten ingen annan som ser det programmet), jag har levt i rådd och stök (jag älskar att göra det när det är bara mitt eget rådd och stök), jag har träffat kompisar, jag har läst och jag har motionscyklat. Jag har till och med uträttat sådana där ärenden som man egentligen aldrig någonsin hinner med. Jag har på något sätt kommit ikapp igen och känner mig åtminstone nästan redo för det som komma skall.

Så… Fredriks jobb; not so kisi now.

Men nog är det tomt och tyst här hemma. Och nog sover jag dåligt när jag sover ensam. Och nog är det ju bara så att det här ska vara undantaget och att det liv som kommer tillbaka ikväll klockan 19.46 ska vara regeln.

Lämna en kommentar