Konsekvensens tid

Jag lever i konsekvensens tid. Jag sotar för en veckas grov förkylning och en väldigt extended weekends ledighet. Och jag sotar med tretton timmars arbetsdag. Jag har läst ögonen ur mig men är än så länge vid gott mod. Dagens delmål är uppnått och jag kan med gott samvete ta kväll nu.

Gömda


Ungefär trettio år efter alla andra började jag igår läsa Liza Marklunds Gömda. I början märkte jag alltför väl varför det inte blivit av tidigare, men sedan tog berättelsen tag. Och jag ser fram emot att få läsa mera ikväll efter att arbetsbördan är slut. OM den tar slut.

Har du läst? Vad tyckte du? Förtjänar den sin hype?

Gömda


Ungefär trettio år efter alla andra började jag igår läsa Liza Marklunds Gömda. I början märkte jag alltför väl varför det inte blivit av tidigare, men sedan tog berättelsen tag. Och jag ser fram emot att få läsa mera ikväll efter att arbetsbördan är slut. OM den tar slut.

Har du läst? Vad tyckte du? Förtjänar den sin hype?

Trosor och byxor

Med ett par trosor och byxor mindre (fråga inte – jag kanske berättar) och ett trotsanfall mera kom jag och min enfödda dotter lyckligt hem till vår stad, vår stadsdel, vårt hus, vår lägenhet. Jag sprang den längsta rundan hittills i de bästa skorna hittills (tack, moster!) och tvättade bort en del av min sunkighet.

Jag ler lite fånigt vid tanken på hur lycklig jag är över min bonus-ledighet. När jag sa att det var den längsta ledigheten sedan påsk ljög jag. Det var den längsta ledigheten sedan sportlovet. SÅ nödvändig.