En man och två svågrar var också med, men rubriken blir ju onekligen lite bättre så där. 

Jag vet inte hur det är med dig men jag har svårt att inte känna en massa och tänka minst lika nycket när jag är på teater. Det finns så mycket genuin mänsklighet på en teaterscen, tyvärr ibland mer genuin mänsklighet än vi ser i verkligheten och vardagen. 

På just Wasa teater känner och tänker jag ännu mer än på alla andra teatrar. Det är min teater. Den blev min när jag som elvaåring var med i The Sound of Music där och den har varit min sedan dess. Den berättar mina berättelser och på något lite dramatiskt sätt känner jag mig aldrig så österbottnisk som när jag är i den teatersalongen. 

En av mina absolut bästa läsupplevelser under år 2014 var Lars Sunds mästerverk Tre systrar och en berättare. Och i går fick jag se pjäsen baserad på samma bok. Våra föräldrar gav oss teaterbiljett och barnvakt i julklapp. Jättebra julklapp! Jättebra pjäs! Jättebra teater!

   
    
 Och syster M tog jättebra bilder!