Mellan halv tolv och sju idag ville jag bara att tiden skulle gå. Ja, redan typ halv tio i morse tänkte jag första gången att den här dagen gärna får ta slut. Att önska tiden ur dagen är på alla sätt ett dåligt sätt att fira ledig dag på. Kanske jag vågar kalla denna lördag för en dålig ledig dag. Trots att den sist och slutligen var bättre än jag trodde.

Jag har varit prästfru i fem och ett halvt år. Borde vara åtminstone lite rutinerad. Men vissa saker vänjer jag mig bara inte vid och gräsänkestånd hela helgdagar hör definitivt till de vissa sakerna.