Jag har facebook-vänner som tydligen har fått brev från fpa idag. Brev av den tråkigare sorten. Och jag kom att tänka på hur jag också fick ett sådant brev en dag i mars 2010. Återkrav på strax under 2000 euro.

När jag ringde upp för att diskutera hur och när jag skulle betala märkte den (säkert innerst inne) vänliga damen i sin dator att jag hade kvar tusen euro från en gammal skuld. Så det blev närmare 3000 euro. Det är mycket pengar. Och då grät jag. Bokstavligen. Snyftade. Torkade tårar. Som rann.

Det är jätteskönt att ha kommit till den punkt i livet när man inte längre är skyldig fpa pengar. Även om jag fortfarande i ärlighetens namn kan ha svårt att slappna av den här tiden på året.