– Och ni har inte märkt av några allergier med Arvid? Inga hudutslag? Ingenting?
Nästan alla som på nära håll följde vår kamp under bebisåret med Ingrid har frågat. De som såg vår oro och hennes lidande. Och vi har fått ge det gladaste av svar:
– Nej, ingenting alls. Varken ont i magen eller utslag. Han verkar må bara bra.
Men tyvärr får vi inte ge det svaret mera. Sedan några dagar tillbaka har han illröda utslag över hela sin lilla rygg och stundvis blossar också ansikte och hjässa upp. Jag har gråtit en liten stund varje dag sedan vi gjorde upptäckten. Det har funnits en konstant liten skugga över min tillvaro sedan hans hud började flamma. I riktigt goda stunder kan jag glömma varför skuggan finns där, men jag minns snabbt och den viker inte bort.
Atopisk hud är ingen farlig sjukdom. Och alla som haft barn med frisk hud tycker säkert att jag är överkänslig. Men när man gått igenom det som vi gick igenom med Ingrid vill man väldigt ogärna göra om det. Och nu verkar det tyvärr som om vi står inför åtminstone något liknande. Älskade lilla Arvid. Älskade lilla Ingrid. Mitt hjärta gråter med er. Min innerliga bön och förhoppning är att ni ska få slippa.
Lid med oss. Eller kom med dina bästa atopiråd. Eller både ock.
Nästan för lycklig 
Åh nej. Jag lider med er. Verkligen.
När det gäller tips angående atopisk hud så känner jag mig fortfarande som en nybörjare på området. Vi har dock upptäckt att vår tvååring, precis som sin far, är mer mottaglig för tunnare salvor som används ofta istället för feta salvor mer sporadiskt. Det går åt mycket Propyless hemma hos oss, den går snabbt in. Det här rådet känns dock ganska futtigt i sammanhanget, det känns inte som att jag har sett ljuset direkt. E blossar fortfarande upp åtminstone någon gång i veckan och kliar sönder sig själv och vi vet inte alltid riktigt vad det beror på.
Tack för ditt medlidande och ditt råd. Förstår vad du menar med att inte ha sett ljuset. Det är ju inte på något sätt så att Ingrids hud skulle må bra och hon är fyra och ett halvt. Vi har kanske dock ”vant” oss lite för mycket och eftersom det ändå är betydligt bättre än det var när hon var bebis så har vi kanske nöjt oss för lätt. Nu är vi på krigsstigen med henne också igen.
Något av det jag avskyr mest med atopi är att inga råd automatiskt hjälper alla utan att det är så oerhört individuellt. Den salva som en prisar förkastar en annan. Där en reagerar på födoämnen är den andras utslag inte alls förknippade med sådana. Om bara någon kunde säga EXAKT vad vi ska göra så skulle vi ju göra det, men det här med att det är så individuellt… Aaaah! Jag avskyr det.
Hjärtat.
Tack!
Bada i havrethé. Dvs, ha havregryn i en stor tepåse (eller gör påse/knyte av bomullsgasbinda tex) och låt badda med medan du tappar upp badvatten. Havre är lugnande på uppretad hud. Ekoflingor kanske bäst men vanliga funkar också.
Eller kanske ännu effektivare: Koka en mycket lös havrevälling på ett par liter vatten och några rediga nävar havregryn, sila genom duk. Ca 1L/bad så du kan få två, tre satser på en gång. Sen blandar du extraktet i badvattnet.
Tack för havretips! Ska testa det. Berätta gärna mera. Vad har du för erfarenheter? Vilka slags effekter har havrebadet lett till?
Havrebad ersätter inte fukt, men havre lugnar och lindrar hud och exem. Du kan googla lite, finns olika metoder. Många salvor innehåller också havreextrakt. Avena Sativa tror jag på latin. Jag har inte exem men tycker havrebad är skönt på torr vinterhud.
Här ett bra exempel men det finns många: http://www.crearome.se/pop.asp?ArticleID=51705&CategoryID=7381&ArticleOutputTemplateID=539&ArticleStateID=2&ParentID=0&ValidDate=2010-03-30+16:55:38&area=/pop.asp
Tack för mera information!
Äsch! Men är det helt säkert atopiskt? Jag undrar om det skulle kunna vara sk hormonnippor? Våra två flickor har haft såna vid någon månads ålder och efter det inga hudrelaterade problem. Rysligt rött var det och såg lite finnigt ut, men det gick om på någon vecka!
Oj, så jag önskar att jag kunde tro att det är hormonnippor. Men han har haft sådana också och de här ser radikalt annorlunda ut. Det är bara rött och fläckigt och eländigt. Inte som finnar, mera som hela fält.
Lider, lider, gråter och lider!
Tack, älskade Emmi. Och jag tänker mig att Arvid om han skulle kunna skulle säga: tack, älskade gudmor!
😦 Lider verkligen med er. Jag har själv atopiskt eksem och var allergisk mot nästan allt då jag var liten. På den tiden var rådet att man inte skulle duscha/ bada så ofta, men min hud har alltid mått bra av att duscha ofta. Är Ingrids hud i bättre skick nu? Hoppas verkligen ni hittar salvor åt era barn som hjälper! Kommer ihåg att mamma brukade säga ungefär att det var ”de dumma” i kroppen som bråkade med ”de snälla” när det kliade som mest och att de dumma skulle vinna om jag kliar helatiden 🙂
Ingrids hud är i klart bättre skick, men bra är det inte. Vi får leta efter salvor och hoppas på det bästa. Det är så frustrerande att det inte verkar finnas någon mirakelsalva som hjälper alla atopiker utan man måste liksom hitta det bästa för varje enskild hudtyp. Åh, jag är så ledsen och frustrerad. Mest ledsen faktiskt.
Åh nej. Kan väl bara lida med er, för några råd har jag inte. Hoppas det är en snäll och övergående variant som er lille A. har!
Tack för ditt medlidande. Det värmer. Oj, så jag också hoppas på en snäll och övergående variant. Må det vara just en sådan då det nu nödvändigt måste vara någon alls.
Mitt bästa atopitips som jag mer än gärna delar med mig heter miniderm (ACO, går att få på recept). Funkar helt suveränt åt vår lilla patient. Enda minuset är att den svider lite och man kan ju lätt tro att den inte är bra då, men eftersom jag själv är atopiker vet jag att det går över jättesnabbt och sen lindrar den både rodnad och klåda.
Nej, vad tråkigt och jobbigt! Hoppas att ni hittar hjälp som fungerar för Arvid. Tyvärr har jag dock inga praktiska råd att ge gällande detta område. Bara medlidande.
Tack för ditt medlidande, Linn! Det är verkligen inget bara med det!
De här har fungerat ganska bra för min syster, dyra men ganska dryga: http://www.marjaentrich.fi/sumuCMS/sivu/tuotetiedot/tuote_id/350 och http://www.marjaentrich.fi/sumuCMS/sivu/tuotetiedot/tuote_id/302
Och den här har fungerat för en annan bekant: https://www.dermoshop.com/fi/products/3007-extra?r=/intent/skincare/allergy
Och förstås kortison…
Jag lider med er, jag vet hur min systers hud mådde förut 😦 … Lycka till!
Tack för ännu ett bra tips!
Den bästa salvan hos oss har varit Locobase Repair. Sol och havsvatten hjälper också, men tyvärr brukar huden bli dålig igen direkt efter resan. Sen har det hjälpt till med att försöka få fuktigare luft hemma. Som bäst har vi all vår våta byk och hänga bredvid sonen. Lycka till och kämpa på!
Åh, vilka bra tips! Salvan ska införskaffas och kläder hängas på tork.
Har inga råd, men medlidande och en och annan bön!!!
Tack för medlidande och bön! Det värmer och bär.
Ush vad hemskt!
Jag hade mycket atopiska utslag då jag var liten och har fortfarande atopiska eksem ibland (idag är jag 22 år gammal). Det som jag tycker att lindrar bäst, när det kliar så mycket att man inte vill kunna sluta, är att lägga en trasa/handduk på eksemet som man tidigare kylt ner i frysen. Eksemet försvinner förstås inte, men det lindrar en stund och slutar klia.
Tack för tipset, Anna! Det låter skönt med fryskall trasa.
Jag lider med dig. Min son S hade liknande utslag i ansiktet under ett halvt års tid som började i mungipan och växte sedan utåt. Huden sprack och varades och vad vi än gjorde för konster och knep så bet inget. Jag fällde en och annan tår, hjälplösheten var hemsk att uppleva. Kortison hjälpte en pytteliten stund, men genast vi slutade blev det bara värre. Jag slutade med mjölk och S fick laktosfri mjölkersättning och kost. Inget hjälpte. Via en god vän till mig kom jag sedan i kontakt med den man som tagit fram Protopic, Sakari Reitamo (www.protopic.com). Gjorde ett besök, visade upp min son och han gav oss en liten tub salva som vi använde under några veckor. Som ett mirakel, för det var verkligen så det kändes, försvann utslagen för att aldrig komma tillbaka. Någon enstaka gång använde vi salvan när vi såg tendenser till att utslagen kunde återvända. Nu är han 3,5 år och har inte haft atopiska eksem på 2,5 år. Jag är SÅ tacksam för att vi provade denna salva (även om S var under den rekommenderade behandlings åldern på 2 år, men vi litade på att herr Reitamo visste vad han gjorde). Detta är det enda jag kan rekommendera då det är det enda som verkligen fungerat i vårt fall. Hade ju varit underbart om det också kunde hjälpa er! Krafter och kämparglöd!
Oj, det här låter intressant, Emma! Har du kontaktuppgifter till den här Reitamo? Jag tror vi är intresserade. Har fått lite ny kämparglöd för att ta itu med Ingrids problem igen nu. Att det inte är superkritiskt och betydligt bättre än när det var som värst ska inte räcka längre. Hon ska ju bli helt bra!
Jag kan maila dig. Hur lyder din adress?
amanda.audas.kass@gmail.com. Tusen tack!
Hej, såg av en händelse denna länk på fb, knappast något tips ni inte träffat på förr, men man vet ju aldrig…
http://www.allt2.se/fri-fran-allergi/atopiskt-eksem.html
Tack för tipset, Monica! Det var faktiskt helt ny information för mig! Ska läsa lite mera.
Stackars Arvid, stackars Ingrid och stackars er!
Hade själv svåra problem i bl.a gymnasieåldern med just atopiskt eksem, men mår idag bra! För mig var lösningen att helt enkelt lämna bort alla skadliga kemikalier. Jag började använda natursalvor och -tvålar från AM naturprodukter som finns vid Solkulla i Jakobstad ( http://amnatur.fi/shop/ ), då tjocka salvor (innehållande parrafin eller vaselin) från apoteket ofta bara täpper till huden och gör allt värre istället för att läka den. Jag blev fri från mina besvär med hjälp av deras salvor! Idag använder jag också produkter från ett företag som undviker att använda skadliga kemikalier i sina produkter, Neways ( https://www.neways.com/gb-en-gb/ ). Vill du veta mera berättar jag gärna för dig 🙂