Jag är väldigt genomtänkt. Jag förstår mig själv och mina handlingar, jag kan motivera dem. På gott och ont, har jag insett. Länge trodde jag att det var bara på gott, men så sa en god vän en gång att det finns många lager av självanalys kring mitt innersta och då insåg jag lite mera.
Vare sig det är på gott eller ont så är det. Jag vet vad jag håller på med. Och därför blir det väldigt svårt när jag ibland agerar mot mig själv. Det stör mig, det lämnar mig inte.
Jag känner igen mig i det där. Det finns en risk i att analysera sina känslor i stället för att känna dem.