Jag fick tillbringa kvällen med en riktig tiopoängare till kvinna. Under de dryga två timmar vi satt på cafè fick hon först en ros gjord av en pappersservett av en man och sedan en massa komplimanger för sin skönhet av en annan. Det var nyttigt för mig. Sådant håller mig ödmjuk.
Och visst är hon vacker. Men mannen med pappersservetten fick ju se så lite av hennes verkliga skönhet. Hennes generositet, hennes driftighet, hennes välvilja. Hennes eftertänksamhet och analytiska förmåga i kombination med hennes spontanitet. Hennes lojalitet. Hennes ärlighet.
Det var en gång en klass på nio vuxna personer som för ett intensivt år levde väldigt nära varandra. Vi andades samma luft, åt samma tårtor, skrattade åt samma skämt, funderande på samma frågor, jobbade med samma projekt, strävade mot samma mål, ville samma saker, konkurrerade om samma jobb. Och ändå tyckte vi om varandra. Och ändå räckte världen till åt oss alla. Ingen blev utan. Jag var en av dem. Av de där åtta andra är tiopoängaren en. Att hon fortfarande ibland andas samma luft, äter samma tårtor, skrattar åt samma skämt och funderar på samma frågor gör mig glad. Gör mig gott.
Nästan för lycklig 
Du är en tiopoängare. Puss
Det är bara en tiopoängare som skriver så bra om sina medvandrare!
På vilket sätt är hon vacker? Blond, storbystad? Utmanande klädd? Var det kanske Malenami?
berätta nu! 🙂 jag är så nyfiken. jag vill genuint veta hur en "tiopoängare" ser ut! 🙂
Oj, ursäkta! Absolut ska du få ett svar. För det första tror jag ganska bestämt att en tiopoängare kan se ut på väldigt många olika sätt vad gäller hårfärg och bröststorlek. Just den här tiopoängaren råkar faktiskt vara blond och storbystad. Hon heter inte Malena. Vad tycker du själv att är en tiopoängare? Jag är lika nyfiken på det!
Jag tror att en tiopoängare har en utåtriktad personlighet, hon gillar att visa upp sig. Och så har hon ett proportionerligt utseende. ganska bra att få komplimanger av två män medan man sitter på ett café nog! 🙂
Ja, nog är det ju imponerande. Hon slår mig med hästlängder.