Jag tar mig friheten att upprepa en tanke men klä den i lite andra ord. Jag har naturligtvis en viss förståelse för att folk skriver ut sig ur kyrkan om de upplever att någon säger något i deras namn som de inte håller med om. Och samtidigt tycker jag att det i viss mån ingår i att vara människa. Vi är som bekant inga öar. Vi tillhör alla möjliga olika grupper och den av oss som enbart tillhör grupper där precis alla andra individer tycker och tänker lika… Ja. Den gör det då. Med de fattiga konsekvenser det för med sig.
Så länge man inte är en ö så ingår det liksom att folk ibland kommer att göra idiotiska uttalanden också i ditt namn. Men sedan när tror vi att en person verkligen talar för alla andra? Sedan när drar vi folk över en kam på det sättet?
Jag tycker det är så tidstypiskt att vi hoppar av öar så fort där finns människor som vi tycker att är jobbiga. Vi lever i en sjukt individualiserad tid i en huvudlöst individualiserad del av världen och det här är bara ännu ett tecken på det. Om saker och ting inte är exakt som jag vill ha dem – då får de vara, då har de ingenting att ge oss.
Jag vill tro att vi går miste om något viktigt när vi tänker på det här sättet (och nu tänker jag betydligt större än i den här enskilda frågan). Jag tror vi mår bra av lite motstånd. Jag tror vi mår bra av att ta törnar för laget. Jag tror vi mår bra av oliktänkande också när det är jobbigt. Jag tror vi mår bra av att behöva ta hänsyn. Jag tror vi mår bra av att behöva visa lite respekt och kärlek också där den känns totalt oförtjänt.
Samtidigt har jag en väldigt stor förståelse för att människor inte vill sitta på öar om de upplever att de inte ger dem någonting. Det passar också in i vår individualistiska kultur, också i det konsumtionistiska som präglar vårt sätt att tänka och leva och handla. Då är tröskeln låg att hoppa i vattnet om någon på ön beter sig störande. I synnerhet om man inte tror att man drunknar utan den.
Jag vill ännu en gång förtydliga att jag respekterar ditt beslut att hoppa av ön om det är det du vill göra. Men gör det inte för att det finns öbor som du inte håller med. På de flesta öar du besöker kommer du att råka ut för det. Och säg inte att alla på ön är idiotiska, om det inte med absolut säkerhet råkar vara det faktiska fallet. Det är att kränka andra människor. Och det var väl för att du är starkt emot kränkning av andra människor som du valde att hoppa?
Nästan för lycklig 
Amen! :)Bra jämförelse!
Tack för de orden!
bästa jag läst på länge, tack ! 🙂
Oj, tack! Wow!
Hej! Du har en kiva blogg, och dina inlägg om din tro e så bra. Du sätter ord på sånt jag int själv kan formulera! Jag hoppas att dethär med att människor skriver ur sig ur kyrkan leder till nått bra. Jag hoppas och tror att kyrkan bli myki mer levande i följd av detta! 🙂
Tack för dina uppmuntrande ord! Jag hoppas som du!
Couldn't agree more. Egentligen undrar jag om inte just kärlek, respekt och tolerans blir "på riktigt" först när de är totalt oförtjänta. Att respektera nån man gillar är inte svårt, att respektera nån som har totalt fel är en annan femma.
Sant. Och här borde vi ju visa på ett gott exempel inom kyrkan och inom församlingarna. Det är väldigt lätt att älska varandra och ha en fantastisk gemenskap så länge alla är överens, men vari finns då vittnesbördet om en kärlek som är större än vår egen?
Väl talat (skrivet..)Jag tror också det finns forskning som pekar på att man blir alldeles konstig när man sitter framför en skärm (istf. en människa). Känslan av att man kan göra vad helst utan konsekvenser.
Det är sant, man blir ganska fartblind ibland framför skärmar. Därför är ju också nätmobbning ett obehagligt och utbrett problem. Det är så lätt att tycka och tänka när man är åtminstone nästan anonym och skyddad bakom den sköld som en skärm utgör.
jag vill ännu kommentera frågan om "öarna". naturligtvis finns det olika åsikter i alla grupper, det kommer man inte ifrån. men den här saken gäller kyrkans officiella ståndpunkt i en fråga som är fundamental för homosexuella. det handlar inte om vilken färg kyrkas ska målas i, hur mycket pengar man ska sätta på en kyrkrenovering osv. det handlar om grundläggande saker. man kan ju inte heller tillhöra ett politiskt parti därför att där finns många trevliga människor och mycket bra, om man inte känner att det är i grunden rätt. dessa åsikter har ju varit kända länge och jag tror inte många hoppade av på grund av en enskild politikers uttalanden, utan för att många vaknade upp till vad som faktiskt gäller inom kyrkan idag.
Det är ju inte speciellt klart och tydligt vad som gäller inom kyrkan idag. Att olika röster säger olika saker har ju varit klart redan länge. Vad man än vill höra så kan man hitta någon som säger just det. Jag vill ändå tro att Gud är det som i först hand gör att folk väljer att höra eller inte höra till kyrkan, inte attityden till homosexualitet.
Oberoende orsak varför folk reagerade så starkt, kan man fundera på vilken genomslagskraft sociala medier äntligen fått i vårt samhälle. Åtminstone om man jämför tittarsiffror – vem som sett på Yles TV2 den tisdagkvällen och vem som sett programmet senare på Arenan (om ens där). Det tycker jag är både fascinerande och också lite skrämmande.Vi är ett folk som inte går på demonstrationer i sådär jättestor utsträckning, men att demonstrera på webben, det är vi bra på – det kräver ju liksom inte så jättemycket att klicka på "like". Eller på "eroa".
Åååh, vilken intressant tanke. Du har helt rätt! Lite tråkigt att vi bara vågar ta ställning när vi får göra det i hemlighet, men bättre än aldrig.
Du är en klok och fantastisk kvinna, Amanda!
Dina ord ringer fortfarande i mina öron, kloka och fantastiska Kaj. Och saknade Kaj!
word!
Tack, Lisa!
Härligt att kunna ta del av dina tankar. Är intressant att se hur människor på olika sätt klär sina funderingar i ord. Man lär sig hela tiden. Får mig att direkt tänka på ett citat jag tog del av förra veckan. Någon sa ungefär så här "Jag har aldrig lärt mig någonting som fört mig framåt av någon som tyckt exakt som jag". Så sant! För att vi skall komma framåt så behövs ifrågasättanden och diskussioner. Detta gäller även vår bild av och vår relation till Gud. Önskar att människor skulle kunna diskutera djupa frågor på ett mer avklätt och kärleksfullt sätt istället för att betrakta avvikande åsikter som ett hot mot sin egen person. :DBlessings
Tack, Paric! Bra citat, viktigt att påminna sig själv om just det ibland!