Man ska inte skratta åt andra människors olycka. Speciellt inte när ”andra människor” är ens egen älskade man.
Men. Min man ringde på förmiddagen och informerade mig om att det tog honom 45 minuter att få på dottern blöja och kläder i morse. Dessutom kissade hon i soffan.
Att det tog 45 minuter är på inget sätt roligt. Om man skrattar åt sådant behöver man hjälp eller uppleva det själv. Men att hon kissade i soffan – det är lite roligt. Mest kanske för att det faktiskt aldrig hänt något liknande. Tänk det! Hon har levt i ett år, tio månader och tio dagar och ALDRIG tidigare kissat utanför blöja eller potta.
Jag tror hon borde tilldelas ett diplom i väplacerat kissande.
Nästan för lycklig 
Berättade Ingvild om att faster bytte blöja på henne i helgen? Vi kom väldans bra överens och hela projektet tog väl sisådär 45 sekunder. Hmm. Beror det på att faster inte är pappa eller på att faster haft fem blöjbarn själv och således fått möjlighet att praktisera? Ingen som vet, ingen som vet.
Kanske faster vill ha anställning som au pair hemma hos oss? Om vi inte får ner blöjbytestiden behöver vi fler timmar per dygn alternativt färre sovtimmar. Men jag föreslår i första hand att Ingrid bearbetar sin taskiga attityd.
Otroligt.Vi brukar ibland vänta med att sätta blöja på Juni för att det enklare för stunden . Men i något skede inser man att det sammanlagt är mera jobb att torka upp kiss och sedan ändå lägga på blöja.
Vad lustigt (så där ur en utomståendes perspektiv). Vad är Junis jobbigaste kisställe hittills?