Notera klockslaget. Ack, detta klockslag.

Vi upplever gamla minnen och underhåller ett vaket barn mitt i natten. Det är länge sedan sist nu och man börjar helt klart bli rostig. När hon vaknade för två timmar sedan och inte direkt somnade om på egen hand blev vi genast ställda; vad gör vi nu?

Svaret är att vi inte vet. Vi har tydligen inte en aning eftersom hon fortsättningsvis är vaken. Men jag vet åtminstone en sak som vi inte bör göra. Vi bör inte under några som helst omständigheter ta henne till vår säng eftersom det är en plats från vilken hon kan ta sig. Också mitt i natten. Det insåg vi när hon elegant ålade ner ur sängen och spatserade till köket för att inta ett nattmål. Hon krävde att få sitta i matstolen och tugga knäcke. Vi gick emot all pedagogisk sundhet och allt bondförnuft och lät henne göra det. Mest av respekt för grannarna. Vi har ju ändå sådana nära inpå.

Efter den episoden gjorde vi ett nytt försök med att låta henne vila i vår bädd. Lika misslyckat. Hon vandrade muntert till vardagsrummet och kom tillbaka med två böcker och önskade högläsning. Här gick en gräns. Vi läser inte högt kvart över tre på natten. Det bara händer inte.

När hon för andra gången gick till köket och med hög röst förklarade att hon ville inta sin matstol tog jag henne under armen och la henne i hennes egen säng med motiveringen att det är den enda plats i lägenheten hon inte kan ta sig från. Märklig motivering. Att det är den plats där chansen är störst att hon insomnar är ju en bättre motivering och borde ha varit den vi använde oss av. Men förnuftet hänger inte med den här tiden.

Vårt förnuft, alltså. Ingrid är i högform trots två timmar intensivt vakenpass mitt i natten. Hon ligger och skryter med åtminstone halva sitt ordförråd för Fredrik som sitter vid hennes sida. Att han håller sig för skratt är helt osannolikt. Men han klarar det.

Oj, vad skönt att man börjar bli rostig. Det fanns ju en tid, som tyvärr var fem månader lång, när varenda eviga natt var så här.

Den enda av våra principer som vi inte strilat i linsen denna natt är den om att inte tända lampan mitt i natten. Det klamrar jag mig fast vid.

Nu ska jag avlösa min man. Vi kör tio minuter var. Så där som vi brukade när vi var mindre rostiga. Må det ge resultat. Må detta bli mina sista tio i natt.