I dag märkte jag ett av problemen med att ha lugg (utöver de där självklara katastrofliknande dilemman som blir konsekvensen av självlockigt hår i kombination med lugg – jag måste sakna självbevarelsedrift som ens tänkte tanken på att klippa en sådan här frisyr).

Nåja. Dagens problem: om man inte drunknar i pengar, tid eller supernådiga frisörer måste man ibland klippa till luggen själv. Detta är en utmaning för mig av två orsaker:

1. Jag är den klumpigaste människa som någonsin funnits. Tummen mitt i handen är en komplimang i mitt fall. Jag äger inte tummar.

2. Jag äger lika få frisörsaxar som tummar.

Summa: I morse klippte jag till min lugg under stor tidspress med en vanlig kökssax. Och märkte först efteråt att det fanns yoghurt på samma sax. Ett par minuter tidigare hade Fredrik klippt till ett youghurtpaket med samma vapen. Blä. Att resultatet inte blev speciellt bra var plötsligt ett ganska litet problem.

Jag har inte råd att vara noga och får så lov att vara glad trots att jag numera har huvudstadsregionens snedast och sämst klippta lugg.