En maträtt jag äter alldeles för sällan är våfflor. I dag blev vi bjudna på sådana hos vännerna M och C. De kan i sanning tillreda våfflor med de mest fantastiska tillbehör. It was a good day.
Värdparet skämde bort oss och gav oss mer än vi förtjänade.
Är man en superallergiker äter man på lite andra villkor än vi andra. Men knackkorv fungerar ju alltid.
Ingrid stortrivdes då hon fick härja fritt med filtar och dynor.
Hon hann också se några avsnitt av Molly Mus.
Vi lärde oss ett nytt sällskapsspel. Jag tyckte om. Och jag vann. Ganska överlägset. Nubörjartur, sa alla. Jag låter dem tro att det var så men ser fram emot att få bevisa att de har fel.
Nästan för lycklig 
Matheos kusin är en hyperallergiker aswell. What kind of hyperallergiker är Ingrid?
Den kind att hon åtminstone inte tål mjölk, vete och ägg. Och ärter. Resten försöker vi ta reda på med försök och misstag. Nu äntligen oftare med försök än med misstag. Hur är det med Matheos kusin? Vi allergiföräldrar bara älskar att höra om andras allergier och vedermödor.
Hmm, jag är inte till fullo insatt, men han tål inte mjölk, inte sädesslag, inte potatis och inte nötkött. Egentligen känns det som om han bara käkar älgkött, ris, broccoli och mandariner. Typ.
kingis har bra hållning när hon tittar på molly mus. man skulle inte tro att hon och emma är släkt.