I dag har jag fått fylla 42 år. Tänk! Det är stort att få leva och varje år är på riktigt en gåva.

Jag har firat med egen familj, föräldrar och 3/5 av systerns familj. Med presenter och sång. Jag har fått oförtjänt många och oförtjänt fina hälsningar under hela dagen. Hjälp, så det värmer hjärtat att människor mins en. Det är lätt att känna sig älskad en sådan här dag.

Tack.

Dagens mest otippade: i går återupptog jag plötsligt förra årets stickprojekt och nu har jag stickat jag en och en halv ärm och har således inlett mitt fyrtiotredje levnadsår med att dag ett bli klar med en tröja. Det trodde jag inte i går.