Idag är ingen vanlig dag. Idag är det exakt tjugo år sedan Fredrik frågade om jag ville gifta mig med honom och idag är det exakt tjugo år sedan jag svarade ja.
Tänk.
En så ofantligt avgörande fråga. En så ofantligt lätt fråga. Nästan aldrig har det varit svårt att leva med honom. Och de få gånger det har varit svårt har det nog sagt mer om mig än om honom.
Vi har firat vårt förlovningsjubileum med bland annat gym och pizza och biltvätt. Och med att vara innerligt tacksamma över att den här delen av livet är så okomplicerad när så många andra är så… annorlunda.
Till världens bästa man sa jag ja för tjugo år sedan och till världens bästa man har jag fortsatt säga ja. Jag tror jag klarar allt så länge jag får klara det med honom.
