Något av det absolut bästa som livet har gett mig är goda grupper. Jag har fått vara del av många fina grupper där människor verkligen velat varandra väl.

En av mitt livs allra bästa grupper är den här.

Det här är den grupp som jag studerade journalistik med när jag var ung och lovande och nästan alla möjligheter fanns.

Vi hade så otroligt roligt. Vi tyckte så mycket om varandra. Vi lärde oss så mycket tillsammans. Vi ville så mycket och när vi drog åt samma håll kunde vi nästan allt.

Efter ett år med dem vet jag att främlingar kan bli familj rätt snabbt. Att man kan uppnå det mesta om man samarbetar. Att ambition inte behöver gå hand i hand med vassa armbågar utan faktiskt kan teama upp med omsorg.

Tänk att få allt det redan när man bara nosade på vuxenliv.

Idag fick jag ta en jättekort men jättevärdefull kaffe med en av dem när jobbet förde henne till den stad som då var vår och nu igen är min. Hon var nostalgisk. Jag inte så mycket. Trodde jag. Men nu har jag tänkt på henne och mediagruppen halva kvällen och nostalgin har varit total.

De grupper vi är del av formar oss. Därför ska vi alla alltid göra vad vi kan för att göra de grupperna bra.