Att vara lärare är tusen olika saker. Den här veckan har det varit bland annat de här:

– utbildningsdag i Helsingfors med några studerande inför bokmässan senare i oktober

– ytterligare en ny kombigrupp, ytterligare en ny kombigrupp som jag tyckte om direkt

– alldeles för sena kvällar med planering av nya kurser för perioden

– ett av de finaste wilma-meddelanden jag någonsin fått som lärare

– att i publikvimlet på teater ikväll få återse och krama om några av mina gamla studerande från förra året

– att få en helt ny grupp abiturienter så här i deras sista eller näst sista gymnasiekurs och ändå få känna att de är mina (vilket säger typ allt om dem och bara bra saker)

Idag på världslärardagen firar jag med glädje världens bästa jobb. Jag skulle välja det igen när som helst. Jag är så oerhört trygg när jag är i ett klassrum, samtidigt som jag aldrig lutar mig tillbaka där. Det är en märklig blandning, jag vet. Men jag tror att en del av magin ligger just där. Att få vara både totalt trygg och totalt på hugget hela tiden.

Är det inte allt man vill?