Nej, det blev inget personligt rekord i dag när jag tog mig igenom min sjätte tjejmil. Men det var andra gången jag körde tjejmilen som gravid i tredje trimestern och i den kategorin blev det faktiskt personbästa på strax under en timme och tjugofem minuter. Min muminkropp orkade till och med småspringa ibland.

Jag älskar den här traditionen. Att få ett septemberveckoslut i Stockholm med mamma, pappa och systrar är magiskt. Alla andra gånger när vi ses är det så många andra med, och även om de andra förstås hör till numera är det fint att ibland få vara bara vi. Ursprunget. 

Det finns inga perfekta familjer, men det finns många bra. Jag är så glad i min.