Jag älskar diskussion, dialog och möten över åsiktsgränser som aldrig räddat någon värld. Därför tar mitt hjärta ett glädjeskutt när 40 personer kommenterat Ida Henriksons text på svenska yle.

Ändå kommer det sig att mitt hjärta sedan tar en massa andra slags… skutt. Att tävla i att vara det kön som har det sämst känns absurt. Vem vill vara med i en sådan tävling? Vem vill vinna den?

Och det hör egentligen inte hit; men känner män sig verkligen påhoppade av att läsa artiklar om mäns våld mot kvinnor? De män jag känner bäst känner sig inte alls anklagade, bara bedrövade å de misshandlade kvinnornas vägnar. Så vilka är de män som behöver försvara sig?