I september förra året hade jag en plan. Under den tid som Fredrik eller jag skulle vara föräldraledig skulle jag inte köpa några nya kläder. Alls.

Snart är våra föräldraledigheter slut. Och hur har det gått?

Tack, riktigt dåligt. Riktigt, riktigt, riktigt dåligt.

Det började med några amningsvänliga plagg i november. Och det behövde kanske bli lite så eftersom de flesta av mina plagg är väldigt amningsovänliga klänningar. Men det ursäktar på inget sätt att jag någon gång i april plötsligt köpte två klänningar från marimekko. Och ungefär där tog min shoppingstrejk slut.

The rest is history, kunde man säga. Mindre vacker history.

Så jag tänkte göra ett nytt försök. Göra ett bättre försök.

Någon kan tycka att det väl är onödigt eftersom jag bevisligen inte klarar av det. Själv tänker jag att mitt försök förra året ledde till ytterst få inköp under ett helt halvt år och att det när det gäller mig ändå kan ses som en liten seger, åtminstone som ett steg åt rätt håll.