I min nästas skor

Hemvårdsstödsbloggaren här hej.

Eva utmanade mig att ställa mig i hennes skor. Hon förespråkar fri fördelning av föräldraledigheten men försökte själv se fördelar med en delad. Hon ville sedan att de som tycker annorlunda skulle försöka se fördelarna med att man som idag får fördela föräldraledigheten bäst man vill.

Jag poängterar ännu en gång: jag är fortfarande inte säker på vad jag tycker om regeringens förslag. Jag VET att jag tycker att flera pappor borde vara hemma med sina barn, men jag är osäker på om det här är det optimala sättet.

1. Som jag ser det finns det egentligen bara ett verkligt starkt argument för vårt nuvarande system och det är just att den fria fördelningen är FRI. Att familjerna själva får välja och avgöra. Jag tror känslan av valfrihet är viktig för många när det kommer till familjen. Och om flera pappor bara av fri vilja skulle välja att ge av sin tid åt sina barn redan nu skulle jag absolut, av just frihetsorsaken, förespråka att alla familjer i alla lägen och alla tider ska få välja själva. Men när så få pappor gör det och så många människor, speciellt män, i vårt land mår så dåligt är jag öppen för att samhället tar till åtgärder.

Å andra sidan (förlåt, nu glider jag helt ur min nästas skor här, men jag återvänder snart) så finns det inget förslag som egentligen hotar friheten. Inget förslag som tvingar dagishatande föräldrar att sätta sina ettåringar på dagis. Den som verkligen vill vara hemma får ju fortsättningsvis vara det. Tills barnet är tre, fem, sju, tretton, nitton eller tjugotvå om man vill. Om nu pappan en gång tjänar så mycket mer att han måste vara den som jobbar så måste han ju rimligtvis i de flesta fall då tjäna så pass mycket att familjen nog överlever (obs: överlever, inte vältrar sig i lyx) också utan dedär hundralapparna som samhället bidrar mer.

2. En annan fördel är att det är lite opraktiskt att en förälder utan jobb att återvända till ska börja jobba då den andra är hemma.

3. En annan fördel är att det säkert finns föräldrar som är rätt dåliga på att vara hemma heltid med sina barn. Frågan är ju om det är lyckat att en förälder som bara sitter och surfar på telefonen hela dagarna är hemma med barnen medan den förälder som fixar kvarterets bästa hemmapyssel ska sitta och sörja på ett kontor.

Det finns säkert flera fördelar, men de är alla egentligen bara varianter av det faktum att fri fördelning (som är den centrala och faktiskt riktigt väsentliga fördelen) ger familjerna frihet att välja själva. Och det är inte oviktigt, absolut inte. Då får ekonomiska, personlighetsmässiga och/eller praktiska omständigheter påverka beslutet. Jag skulle önska att det var sådana grejer som styrde redan idag, men jag är inte så säker på att det är så även om många verkar tro det.

Jag tycker Evas initiativ är viktigt. Inte minst för att vi människor låser oss så lätt. Vi blir övertygade om att just vårt eget sätt att se på saken är det enda rätta. Då blir vi arroganta och fördömande och äckliga. Och det förlorar alla på.

Lämna en kommentar