Man kunde ju tro att höjden på min utseendemässiga karriär var när Fredrik för första gången sa att jag är den vackraste kvinnan i världen. Nej, förresten; när han för tvåhundrafemtionionde gången sa det. Då var det onekligen större.
Men höjden var det nog ändå inte.
Höjden på min utseendemässiga karriär var definitivt när jag för första gången (av inte så många men några nog) fick höra att jag är lik prinsessan Madeleine.
Såg just ett bildspel av den bildsköna prinsessan på Ebba von Sydows blogg. Och när jag såg henne som tioåring måste jag erkänna att till och med min mest skeptiska blick nog kunde skönja en likhet. Det var sedan någon gång i tonåren som vi gick åt olika håll vad utseendet beträffar. Hon valde ett bra håll.
Nästan för lycklig 
Så sant, så sant! Jag tittade på samma bildspel och tänkte att hon liknade dig som barn 🙂 Snygga är ni båda två!
Kommer i håg att jag tyckt att din syster M liknar kronprinsessan Victoria, så kungliga gener verkar ju helt klart finnas hos er 😉
Nåja! Då rätar jag på ryggen och föreställer mig att jag nog egentligen ser ut som Madeleine och att det är speglarna i min omgivning som är konstiga. Och kamerorna. Och alla de människor som läst det här inlägget och sagt att de ALDRIG tänkt tanken. =)