Det finns ett fenomen som lyckas med konststycket att vara både bland det bästa och sämsta med barn.

Ni vet dedär dagarna då det enda man egentligen vill är att ligga i en hög av självömkan? Att göra just det fungerar inte alls med småbarn (jo, jag har försökt). Så då blir man så illa tvungen att göra något annat. Och medan man gör det där andra märker man kanske plötsligt att hög-lusten minskat avsevärt.

Mmm. Både bland det bästa och sämsta. Vårt det där andra var idag en pulkastund på gården. Att tjugo minuter på rätt ställe kan vara så avgörande är en gåta. En god gåta.