Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz av Göran Rosenberg. Mörk (förstås, kolla titeln) men samtidigt vacker bok. Så välskriven, så fint uppbyggd. Definitivt läsvärd.

Det dyrbara av Linn Ullmann.

När jag är hos dig av Linn Ullmann.

Nåd av Linn Ullmann.

Efter att ha läst tre böcker av Ullmann på typ en vecka har jag såhär i efterhand jättesvårt att säga något om någon av dem. Jag tycker om Ullmann och blev inspirerad och läste kanske lite för många på en gång. Inte för att det blev för mycket, men för att det blev för svårt att minnas de olika berättelserna. Hon är mästerlig på något sätt, hela författaren. Jag tycker om känslan och språket. Jag tycker om den lågmälda dramatiken. Jag tycker om personporträtten.

Medealand och andra pjäser av Sara Stridsberg. Eftersom jag så sällan läser dramatik tänkte jag göra lite bot och bättring. Och det var nog värt det. Roligt med omväxling. Pjäser med budskap. Starka karaktärer. Jag gillade.

Drömfabriken av Björn Vingård. Och nu kommer vi till den där boken som jag faktiskt inte läste ut. För första gången på säkert tio år läste jag inte ut en bok som jag börjat läsa. Drygt halva läste jag, men det tog alldeles för mycket av december och lite för mycket av januari. Och till sist gav jag upp.

Och bestämde mig för att vara snabbare med att ge upp när jag läser framöver. Att inte lägga någon fånig stolthet i att komma igenom böcker jag inte tycker om utan snarare lägga en mera värdig (om sådan alls finns) stolthet i att inte lägga värdefull tid jag aldrig får igen på böcker som jag i efterhand ångrar att jag läste.