Igår vaknade jag och läste lite morgonnyheter. Läste bland annat att julkyrkan lockar allt färre besökare. Artikeln hade då 0 kommentarer. Nu, ett dygn senare, har den 82. Och igen… Jag blir bara lite ledsen och matt av diskussionerna som förs där. Varför blir det alltid så?
När den omedelbara sorgen och mattheten lagt sig, vilket den gör ganska snabbt, blir jag fascinerad. Varför har så många ett så enormt stort behov av att så fort tillfälle ges kritisera, förminska och ifrågasätta kristen tro? Inte sällan också håna kristen tro? På vilket sätt skadar det dem eller er att en del människor tror? På en gammal bok? På en gubbe på ett moln? Eller hur det nu brukar framställas.
Ofta har jag fått höra att ett stort problem med kristna är att de inte låter andra tro som de vill, att andra provoceras av att kristna prackar sin tro på dem. Men ganska ofta verkar också icke-kristna ha svårt att låta kristna tro som de vill. Och varför är det per automatik mindre problematiskt?
Nästan för lycklig 
Det är faktiskt märkligt, men så har det väl varit i alla tider. Jag funderade i lite liknande banor senast igår, men det är ju bara dom som tycker lika som svarar då man frågar 🙂
Du har rätt i det. Folk är väldigt diskussions- och debattglada i vissa forum, men på bloggar blir det mest medhåll. Inte för att det är något fel med medhåll!
Jag tyckert själv att mycket av motsättningarna och problemen börjar med statskyrka. Så länge alla i detta land genom statskyrkan har ett förhållande med just den kristna tron har alla att säga till om den, också de som inte tror. Skälen att skilja åt stat och kyrka är många, men nästa det viktigaste skulle vara just det att de troende skulle få så att säga tro i fred och de som inte tror vara ateister i fred. Nu är vissa frågor gemensamma frågor och där finns en stor risk för irritation och oförståelse åt olika håll.
Tack för din kommentar! Vill du precisera på vilket sätt du ser förhållandet mellan kyrka och stat som komplicerat? Det finns säkert knepiga frågor, och om du vill får du gärna utveckla och lägga fingret direkt på dem.
Finland har inte haft någon statskyrka sedan 1870. Folkkyrka nog, men tillhörigheten till den är ju helt frivillig även om majoriteten av vårt lands befolkning än så länge väljer den tillhörigheten av olika orsaker. Visst finns det ett visst samarbete mellan kyrka och stat, till exempel på så vis att kyrkan sköter en del uppgifter som annars skulle falla på någon sekulär samhällelig instans.
Jag håller helt med dig om att var och en bör få ha sin tro eller icke-tro (som ju också är en slags tro) i fred, men att samtal (inte hätska debatter) mellan människor med olika sätt att tro alltid är viktiga.
Läste den här idag och kom att tänka på ditt inlägg!
http://www.expressen.se/kronikorer/marcus-birro/marcus-birro-om-nu-vi-bryr-oss-sa-lite-om-gud-varfor-vacker-han-sadana-starka-/
Tänkvärd text! Tack för länken.
Kyrkan kunde välkomna alla människor och öva sej i jämlikhet.
Gud finns på lika många olika sätt som det finnns ansikten.
Vi är ju hans avbild.
Den åsikten får du absolut ha. Och den åsikten har ju många, många troende inom kyrkan också. Så den åsikten bör ju inte per automatik leda till att man kritiserar och/eller förlöjligar tron. Eller?
Att kritisera maktinstanser är nog ganska viktigt och kyrkan innehar stor makt över den enskilda människan.
Men ja, det är så sant att den enskilda får ha den åsikt om Gud hen själv kommit fram till, och det är ju inget som nån annan har rätt att förbjuda eller makt att tillåta.
Jag förstår hur du tänker, men jag håller inte riktigt med. Har kyrkan verkligen stor makt över den enskilda människan? Hur kommer det sig i så fall att det är så lätt att kritisera den? Om kyrkan verkligen var en maktfaktor skulle väl ingen våga göra det?
Det råder ju åsiktsfrihet i det här fina landet, så jag förstår inte varför man inte skulle våga kritisera kyrkan.
Den makt som kyrkan kan utöva på den enskilda är tyvärr stor och ibland förödande.
En fråga:
Finns det vettiga(ursäkta mej) bibelstudiegrupper i södra Finland ,nånstans där man kan delta som novis?