Idag har jag dammat av hela registret. Känsloregistret.

– Jag var harmonisk och decemberglad när jag steg upp med Arven 7.15

– Sedan blev jag irriterad

– Sedan blev jag bitter (så otroligt oattraktivt)

– Sedan blev jag glad för en väns skull

– Sedan blev jag arg för en annan väns skull

– Sedan var jag plötsligt bara en hög av tårar och skam

 Och den högen fick sedan besök av en kollega/kompis och hennes två döttrar.

Så då tog jag mig samman. Och det lönade sig. För det blev en fin och inspirerande stund här på eftermiddagen och mitt humör svängde. Igen.

Och tur det. För om en liten stund kommer en av Arvdis gudfäder på besök, en av de bästa typerna jag vet. Och då vill jag inte vara en destruktiv hög.

Ja vet ni. Livet som känslomänniska.

Eller som Fredrik nog skulle säga nu; Ja vet ni. Livet med känslomänniska.